Tillsynsstatistik 2007-2011

Tillsyn av arbetsmiljön ute på arbetsplatserna utgör en av Arbetsmiljöverkets kärnverksamheter. I följande bilder med förklarande text beskrivs insatserna under de senaste fem åren. 

Besök och inspektionsmeddelanden

Arbetsmiljöverket kontrollerar genom inspektioner att arbetsgivarna fullgör sitt arbetsmiljöansvar. Prioriterade områden i tillsynen har under 2011 varit hot och våld, belastningsergonomi, arbetsolyckor samt riskbedömning inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Som ett resultat av ökad produktivitet per inspektör och effektivare tillsynsmetoder, har antalet besök under 2011 ökat till närmare 35 000.

Inspektionsmeddelanden (IM) med krav skickas till arbetsgivaren, när brister i arbetsmiljön upptäckts. I vissa fall kan ett IM vara resultatet av flera inspektioner, till exempel då tillsynen gällt en kommuns hemtjänst eller ett flertal kliniker vid olika sjukhus inom ett landsting.

Fig 1

Antal arbetsställebesök och inspektionsmeddelanden med krav, 2007 – 2011

Inriktning av ställda krav

Staplarna visar inriktningen av de krav på åtgärder som ställts mot arbetsgivarna. Med tekniska krav avses brister på maskiner och lyftanordningar som inte är säkra eller som inte besiktigats enligt gällande regler. Det kan också gälla fordon och truckar som brister i något avseende. Yrkeshygieniska krav kan beröra kemiska eller mikrobiologiska risker, ventilation, lokaler, buller. Medicinska och sociala krav handlar framför allt om belastningsergonomiska frågor (tunga lyft, ensidigt upprepat arbete och dylikt) eller psykosociala risker i arbetsmiljön (hot och våld, organisation, hög arbetsbelastning, lågt inflytande), rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning samt medicinska kontroller. Krav på systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) rör organisationens arbetsmiljöarbete: policy, rutiner, att riskbedömningar görs kontinuerligt och följs upp, tillgång till företagshälsovård eller motsvarande specialistkunskap.

Fig 2

Underrättelse, föreläggande, förbud och polis/åtalsanmälan

I ett föreläggande ställs juridiskt bindande krav på arbetsgivaren att inom viss tid åtgärda brister i arbetsmiljön. Föreläggande kan vara förenat med vite. Beslut om förbud, som också kan vara förenat med ett vitesbelopp om det inte följs, innebär att arbetsgivaren omedelbart ska upphöra att använda viss maskin, arbetsmetod eller arbetslokal som kan medföra risk för arbetstagares hälsa. Förbudet gäller tills arbetsgivaren följt kraven som ställts för att göra arbetsplatsen säker. Då det finns misstanke om att arbetsgivare överträtt straffsanktionerade regler i arbetsmiljölagen eller föreskrifter (även brottsbalken vid svåra arbetsolyckor) överlämnas Arbetsmiljöverkets utredning eller underlag till polis eller åklagare för vidare rättslig prövning.

Fig 3

En underrättelse är ett skriftligt besked till arbetsgivaren att inom viss tid åtgärda brister i arbetsmiljön. Underrättelsen kan följas upp av föreläggande eller förbud, som kan vara förenat med vite. Beslut om förbud innebär att arbetsgivaren omedelbart ska upphöra att använda viss maskin, arbetsmetod eller arbetslokal som kan medföra risk för arbetstagares hälsa. Förbudet gäller intill dess arbetsgivaren följt kraven som ställts för att göra arbetsplatsen säker. Finns misstanke om att arbetsgivare överträtt straffsanktionerade regler i arbetsmiljölagen eller föreskrifter (även brottsbalken vid svåra arbetsolyckor) överlämnas Arbetsmiljöverkets utredning eller underlag till polis eller åklagare för vidare rättslig prövning.

Skyddsombudsstopp

Ett skyddsombud har enligt arbetsmiljölagen 6 kap, 7§0 rätt att avbryta ett arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. Här visas antalet skyddsombudsstopp, som inneburit att ett ärende upprättats. I en del fall kan vi genom telefonkontakt med berörd arbetsgivare tidigt lösa den konflikt mellan arbetsgivare och skyddsombud kring riskbedömningen som ligger bakom stoppet. Den normala gången vid omedelbar fara, är att skyddsombudet kan stoppa arbetet och därefter skyndsamt informerar arbetsgivare/arbetsledare som i samverkan med arbetstagarna ska åtgärda olycksrisken.

Fig 4