När EU använder två olika system för att ta fram gränsvärden för kemiska ämnen i arbetsmiljön uppstår förvirring om vilka värden som ska användas.

Kunskapsöversikten beskriver hur EU: s arbete med den nya kemikalielagstiftningen Reach, (registration, evaluation and authorization of chemicals) påverkar Arbetsmiljöverkets gränsvärdesarbete.

I anvisningarna till Reach sägs bland annat att tillverkaren/importören är skyldig att ta fram så kallade DNELs - ett slags gränsvärden - för sina kemiska ämnen. Det finns ganska detaljerade instruktioner om hur detta ska gå till. Där står även att man i stället för att ta fram ett DNEL kan använda ett vägledande europeiskt hygieniskt gränsvärde om det finns ett sådant. De senare tas fram av SCOEL, The Scientific Committee on Occupational Exposure Limits, en expertgrupp i kommissionen. En svårighet är att hygieniska gränsvärden tas fram efter helt andra procedurer och traditioner än DNEL-värden. Detta gör att ett ämne som har fått ett hygieniskt gränsvärde i SCOEL kanske skulle ha fått ett 10 gånger lägre DNEL-värde om Reach proceduren använts.

Eftersom procedurerna skiljer sig åt kan det alltså medföra att en och samma kemikalie får olika gränsvärden i de två systemen. Frågan är hur DNEL-värden förhåller sig till hälsobaserade hygieniska gränsvärden och hur Arbetsmiljöverket ska arbeta med sina gränsvärden eftersom arbetsmiljölagen och kemikalielagen överlappar varandra.

Syftet med översikten är att underlätta förståelsen mellan arbetsmiljölagstiftningen och kemikalielagstiftningen REACH samt att ge underlag åt Arbetsmiljöverkets svenska gränsvärdesarbete när det gäller exponering för kemikalier och i förhållande till EU: s gränsvärden.

– I dag finns en lagstiftning på olika nivåer, EU - nationell, med olika "mottagare" som tillverkare/importörer och arbetsgivare samt olika syften: säkra kemikalier - god arbetsmiljö. Problemet är inte i första hand överlappande lagstiftning utan snarare risken för dubbla budskap, vilket kan bli förvirrande för arbetsgivare, arbetstagare, tillverkare, importörer, de som jobbar med att förbättra arbetsmiljön osv. I kunskapsöversikten kommer jag att belysa dels hur de två procedurerna ser ut, dels via olika fallstudier undersöka hur stora skillnaderna kan tänkas bli, säger författaren professor Gunnar Johanson.

Författare: Professor Gunnar Johanson, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet