Buller är ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen på svenska arbetsplatser. Buller kan ge nedsatt hörsel, tinnitus, ökad känslighet för ljud, sänkt arbetsprestation, trötthet, stress och andra symptom som är kopplade till stress.

Det är fortfarande inom industrin som flest arbetsskador orsakade av buller uppstår. Men genom nya maskiner, verktyg, processer och miljöer har man inom industrin kunnat minska bullernivåerna.  Samtidigt ökar buller på arbetsplatser som tidigare varit mindre drabbade, t.ex. på kontor och inom utbildning, vård och omsorg. Arbetsskadorna på dessa arbetsplatser tar sig inte lika ofta uttryck som hörselskador utan beskrivs vanligen i termer av ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa som följer av detta. 

På grund av denna förändring i arbetslivet och förändringen av arbetsskadornas karaktär behövs en sammanställning av den kunskap som finns på området för att kunna arbeta vidare med att förebygga bullerskador. 

 
- Vi behöver veta mer om bullrets olika typer av effekter på hälsan, säger Ulf Landström. För att få mer kunskap om bullrets effekter på hälsan behöver vi sammanställa den kunskap som finns om hur bullret är beskaffat. I forskningen används begrepp frekvens- , tids- och nivåkaraktäristik för att mäta och definiera buller. 

Två kunskapsöversikter kommer att sammanställas i syfte att kartlägga effekter av olika slags buller på hälsan. I den ena ligger fokus på bullret som ljud, medicinska effekter på örat och hur hörseln påverkas, och i den andra kunskapsöversikten ligger fokus på bullrets störande effekter i arbetslivet.  

Kunskapen behövs för att regelverket i framtiden ska kunna skrivas om efter de förändringar som sker i arbetslivet och för att bedömningar av risken för skador ska kunna förbättras.