I Sverige dör uppskattningsvis minst 400 människor per år i arbetsrelaterade hjärtinfarkter. Det är däremot oklart inom vilka branscher och yrkesgrupper som man löper störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

 
När man talar om arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar är det framförallt akut hjärtinfarkt som forskare vet mest om, men det börjar också komma alltmer kunskap kring sambanden mellan arbetsmiljö och stroke. När hjärtinfarkt eller stroke drabbar en enskild får det stora konsekvenser för den drabbade. Sjukdomarna kostar även samhället mycket pengar i utebliven produktion, sjukpenning och vårdkostnader. 

 
Det är därför av flera skäl viktigt att arbeta för att förhindra att människor insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar. En förutsättning för ett effektivt förebyggande arbete är att det finns kunskap om var insatserna ska göras, till exempel inom vilka branscher och yrken som flest drabbade av arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar arbetar.
Faktorer som ökar risken är bland annat motoravgaser, tobaksrök, stress (t ex i form av höga krav och låg kontroll över arbetet) och skiftarbete. Dessutom ökar risken av ohälsosam livsstil privat, som till exempel oregelbundna matvanor och fysisk inaktivitet.

 
Behov av att sammanställa den forskning som finns om speciellt utsatta yrkesgrupper och branscher kräver inte bara bra metoder för att kunna analysera var risker och arbetsrelaterad insjuknande sker utan också en insikt i arbetslivets förändringar när vissa yrken och arbetsmoment försvinner och andra tillkommer. Det innebär att det förebyggande arbetet för hjärt- och kärlsjukdomar också kan behöva inriktas mot nya branscher och yrken där risker att drabbas kan uppstå i framtiden.

 
För att få en bättre bild över hur sjukdomar drabbar individ och samhälle kan olika mått på sjukdom användas (dödlighet, insjuknande mm).  Syftet är att öka förståelsen för olika mått på hjärt- kärlsjukdom för att bidra till hur framtida statistik kring arbetsrelaterad sjukdom kan utformas.