Under de senaste tio åren har flera olika aktörer, från regeringen till fackföreningsrörelsen, börjat tala om att arbetsmiljöarbetet inte bara ska skydda arbetstagare från skador och sjukdomar. Arbetsmiljön ska också bidra till att skapa en god hälsa, det vill säga arbetet ska stärka hälsan. Därför finns nu ett växande intresse av att kunna definiera och även mäta god arbetsmiljö.

Om arbetsmiljön inte bara är bra utan även hälsofrämjande och bidrar till produktivitet skulle det kunna gynna både enskilda individer, företagare och samhället i stort. Ett hälsofrämjande arbete skulle kunna öka individers motivation och glädje i arbete som i sin tur skulle kunna ge ökad konkurrenskraft och lönsamhet för företagen. Minskad sjuklighet skulle bidra till stora besparingar i de offentliga utgifterna.

Vad krävs då för att skapa en god arbetsmiljö? Under lång tid har vi vetat att om vi minskar kända ohälsorisker på arbetsplatsen förbättras hälsoläget för de anställda. Per Lindberg och Eva Vingård, forskarna bakom kunskapsöversikten, säger att det finns forskning som visar att god arbetsmiljö också skapas genom tillförsel av positiva faktorer såsom gott ledarskap, att medarbetare ges makt och inflytande över sitt arbete, att kommunikationen är god och att arbetsplatsen genomsyras av gemensamma värderingar. Det är viktigt att betona, menar forskarna, att det handlar både om att begränsa riskerna och att utveckla de positiva faktorerna. I arbetsmiljöarbetets begynnelse handlade det enbart om att se till att människor inte förolyckades på arbetet. Sedan dess har det tillkommit arbete mot kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala risker och nu är det kanske dags att göra arbetsmiljön så bra att den t.o.m. bidrar till en hållbar hälsa för individen.  

Den internationella forskningen riktar alltmer uppmärksamheten mot de positiva faktorernas betydelse för produktivitet och hälsa. Det finns också initiativ inom EU rörande hälsofrämjande arbetsplatser. En förklaring till denna utveckling kan vara att våra krav och behov förändras, vilket inte minst den ständiga omstruktureringen av arbetslivet bidrar till.

Mycket av det arbetsmiljöarbetet som hitintills har bedrivits har varit inriktat på att undanröja risker och på så sätt få en bra arbetsmiljö. Detta fokus har även forskningen haft. Det är dock inte säkert att man med enbart ett riskperspektiv kan nå hela vägen fram. Senare år har ett stort intresse vuxit fram för salutogena frågor och friskfaktorer i såväl arbetslivet som privatlivet. Inte sällan innehåller åsikter i frågan mycket tyckande och önsketänkande och det vetenskapliga underlaget är oklart. Företag tycks också i bästa välvilja spendera ansenliga summor på olika främjande åtgärder för sin personal, åtgärder vars effekter man kanske inte vet så mycket om.

Arbetsmiljöverket tycker därför att det är angeläget att sammanställa den kunskap som finns i dagsläget om vilka satsningar som ger bäst utdelning för minst pengar. För det behövs kunskap om vad som kännetecknar en god arbetsmiljö så att arbetsgivare, fackföreningar och andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor får mer kunskap att kunna skapa god hälsa.